Ett 3:e pris till trots bagunsa i sökrutan

I fredags var det dags för resan ner till Blekinge för sista provstarten för i år, 72 mil och 9 timmar senare var vi på plats och åkte direkt till samlingsplatsen för att veta var den låg.

På lördagen åkte jag med Johanna & Anna ut till samlingen, Piri fick vara med Tina eftersom vi skulle starta först som 10:a. Jag tittade på Tico, Keno och de andra fem första hundarna innan jag gick för att möta Tina & Piri. Piri fick värma upp med lite fotgående och några enklare apporter innan det började dra ihop sig för start, vi var andra startande efter lunchpausen.

Provet började med en kortare promenad, för att vi sedan skulle smyga ner till gömslet. Jag gjorde som jag brukar och satt med ansiktet mot gömslet, denna gång gav domaren sina anvisningar tydligare så det var inga problem med att få reda på riktning och antal apporter, tollingen flöt på bra och domaren bad oss vänta efter genomfört arbete och pratade med publiken om vårt arbete.

Dags för vattenmarkeringar, den första apporten lade hon ner vid vattenbrynet, bättre den andra gången, nöjd att hon inte knallade.

Kort förflyttning till sökrutan, det började rätt bra, Piri var alert och satte fart i rutan, sedan kan jag nog inte återge allt i rätt ordning. Det var blandad kompott, en del lade hon ner för att sedan lämna av, en del apporter lämnades av fint och en del apporter flyttade hon på ute i rutan för att sedan ta upp vid nästa passering. Piri såg berörd ut, av vad kan jag tyvärr inte lista ut, men jag tänker ha lite is i magen och låta henne få mer erfarenhet helt enkelt, ska även fråga andra om råd. Trots all oreda så fortsatte hon i att jobba på och ställde villigt upp att söka vidare, bagunsa betyder oreda på portugisiska för er som inte vet.

Den avslutande markeringen klarade vi av så alla moment hade vi utfört, men trasslet i sökrutan skulle helt klart dra ner prissättningen.

Det blev en 3:a, godkänt men visst hade jag hoppats på minst en 2:a. Vi blev domarens val för bäst utfört tollingarbete, lite konstigt att det är det som vi övat minst på som går bäst.

Kul att så många andra hundar också gick till pris och stolta är vi över Tico & Keno som tog varsin 1:a. Hoppas det blir några prov lite närmare nästa år.

Jaktstig

Tiden rusar fram, jag glömde att uppdatera förra veckan. Det blev en träning på egen hand i stället för en tripp till Anita. Men det var lika roligt ändå, Piri fick göra ett sök på änder som snabbt var avklarat, jag hade inte minsta sak att anmärka på. Sedan fick Råbert komma med för att söka lite dummies som var utlagda åt honom, efter han hämtat två stycken fick Piri hjälpa till att tömma sökrutan. Kul att se att de sökte var för sig, fast Råbert hade ett försprång på två dummies så kom de i slutändan in med lika många.

Idag var det då dags för förra veckans inställda träning, det blev en jaktstig med fem stationer. Alla stationer var fritt sök, mellan dessa så var det transportsträckor med skott. Vi värmde upp med fotgående och inkallning medans Anita preparerade jaktstigen.

En viss upphetsning från Piris sida var det på i stort sett varje skott, men i alla fall inte hörbart på mer än 5 meters håll. Första söket var i uppförsbacke och motvind, här hade det preparerats med viltlegor på diverse ställen. Men rätt snabbt hittade Piri viltet och kom in och lämnade av.

Transport igen och samma gny vid skotten, söket lika bra som förra gången, följt av en hyfsad avlämning. Sök nummer tre var nog det bästa, här fick hon snabbt in viltet och undersökte nästan inte alls legorna. Dags för lite eget fotgående inför sökruta fyra.

Nu var det lite andra förutsättningar, medvind och nedförsbacke ned mot vattnet. Anden låg i vattnet utkastad en liten bit. Nu gick det lite trögare, det krävdes flera skick ut i sökrutan. Men söklusten dämpades inte nämnvärt, vi hade lite tur den femte gången och Piri traskade ut och kom in med anden.

I sista sökrutan fanns släpspår, men här hade anden kastats ut i vassen 5 meter från land. Vi fick börja om ett antal gånger och närmde oss vattnet, trots att hon var i utkanten av vassen så blev det ingen apport. Till sist råkade det bli ett litet plask i vassen och Piri svarade på signalen och hämtade in anden när hon skickades på nytt. Nu var det lite längre sträcka att gå upp från vattnet så husse manade på lite vid inleveransen och fick bra betalt i form av en bra avlämning.

Nu trodde jag att vi var klara, men så var det inte, en transport till och mycket viftande med bössa och några skott till. Sedan fick Piri springa ohämmat efter favoritleksaken innan det var dags att hämta änderna från stationerna. Samma förutsättningar som tidigare, fotgående och inget snokande efter lämnade fåglar.

Kul träningsupplägg. Anita sa efteråt, tänk vad bra det skulle kunna bli om vi tränade så här fem dagar i veckan. Jag är riktigt nöjd med dagen trots inte en så intensiv träning senaste veckorna, men vi får ta rådet med oss inför nästa säsong, nu är det bara avslutningen i Blekinge kvar.
Om Gud vill och brallorna håller så kan det nog bli ett pris till på tollingprov i år.