Uppmuntrande ord på vägen ?

Idag var vi i Wij och tränade igen, jag hade tagit med 5 änder till träningen.
Det blev på en annan plats och med ett lite ändrat upplägg, sökruta i uppförsbacke och enkelmarkeringar på vatten. Men vi fick börja att gå bakom Anita ner mot vattnet, hon stannade och sköt ett skott mot sökrutan, sedan fortsatt promenad mot vattenbrynet.
Väl på plats så skulle Piri börja med sök, efter hämtad apport så tog vi markering på vatten för att fortsätta med sök. När alla apporterna i rutan var inne så hade vi gjort två markeringar på vatten. Efter detta så tog vi en liten paus för att sedan köra samma upplägg en gång till.

Piri blir ibland stående vid viltet efter att hon letat rätt på det, tiden varierar, men hon brukar efter en liten paus snabbt ta upp och komma in om hon inte blir störd av något. Så gjorde hon även idag vid något tillfälle, men vi kunde inte komma på varför eller när det blir så. Det bara dyker upp, hon är helt oberäknelig sa Anita med glimten i ögat.
Uppmuntrande ord inför nästa start på tollingprov ;-)
Men jag hoppas att hon slutar med detta efter hon blivit mer van med viltapportering.

Idag var det bättre fotgående än sist, ingen knallning vid vattnet och nästan alla avlämningar sittandes så att jag fick ta emot. Långt att åka men värt varje minut då det känns att träningen ger resultat.
17 dagar kvar till nästa start på tollingjaktprov, då blir det verligen långt att åka.