Vad som hände på kursen !

Kursen började med en teorigenomgång där Anita talade om grunderna för att kunna lyckas bra med sin retriverträning. Lär dig hantera din hunds motor, broms och hur de fungerar ihop. För att kunna bromsa din hund så måste kontakt, lydnad, stadga och passivitet fungera. Skitenkelt eller hur ?

Det praktiska övningarna inleddes med kombinerade övningar där det ingår dessa delar för att kontrollera bromsen. Gå "fot" slalom mellan utlagda dummies, gå "fot" tills markering kastas - ta kontakt med hunden efter kast. Svårigheten ökades med ljud, skott och till sist skott ock kast.

Efter detta var det dags för "toklinjen", vi gick på linje och störningar med ökad svårighet lades in gradvis. På slutet fick vi gå ifrån hundarna två i taget och hämta de dummies som kastades, då slängde Anita en dummie till mitt framför hundarna vars förare var ute och hämtade. I detta pass fick jag jobba mycket med att bryta Piris fokusering på det som hände runt Anita, värst var det då hon lade upp apportkastaren (gevärsliknande) och markerade skottlossning. Detta var en förvarning om vad som skulle bli riktigt svårt för oss under denna kurs.
Jag blev väldigt glad att Piri satt fint då dummien landade mitt framför henne då jag var ute och hämtade. Anita sa att vi hade förbättrat oss i "fotgåendet" men det går att göra bättre sa hon också, bra att ha ett mål att jobba med.

Efter lunch provade vi stoppsignal eller om Anita kallar det kontaktsignal, vi fick här en kort genomgång och sedan är det bara hem och träna, för att kunna stoppa ihop det med linjetagen senare. Sedan var det dags för linjetag, beroende på startposition fick man några teräng byten och linjetaget slutade i lätt uppförsbacke. Det fungerade alldeles utmärkt att skicka iväg Piri mot de utlagda apporterna, men efter upptaget såg hon att det fanns fler apporter, snabb inkallningssignal och hon glömde bort de andra och kom in, men gjorde en liten lov strax innan honskulle lämna av. Ett litet utslag av bytesmedvetenhet och en liten protest mot att hon hela förmiddagen minsann inte hade fått bära några dummies. När alla hade provat detta var det dags för störningsmarkering innan linjetaget. Jag fick rådet att efter kastet säga nej till Piri för att tala om för henne att denna skulle vi inte hämta nu, kanske senare. Det trodde hon dock inte riktigt på, vi gick först en bit mot de utlagda apporterna för linjetaget, Piri skickades och vek av som en raket mot markeringen fast hon suttit fint och tittat i rätt riktning för linjetaget. Korrigerades med ett kraftfullt nej och kom snällt tillbaka, vi gick närmare de utlagda apporterna och Piri skickades på nytt. Denna gång vinglade hon iväg mot de utlagda och jag stöttade henne med beröm och du fick hon fart ut till apporterna. Efter att ha lämnat av dummien från linjetaget fick hon hämta markeringen. Jag är riktigt nöjd med övningen och på det sätt Piri är lätt att korrigera med ett enkelt nej om det går fel, hon lägger inte på sig något obehag utan jobbar fint vidare efter korrigering. Mer övningar var det inte på lördagen, men jag passade på att låta Piri ta årets första dopp mellan linjetagen, underbart väder under lördagen och solen värme både hundar och förare.

Söndagen inleddes med ett kortare teoripass om hur man utvecklar sökträningen för hunden, det gäller som förare att tänka på många saker för att träningen ska leda framåt och inte stanna på en för låg nivå eller att träningen blir "fördummande". Här har även Anita några delar som man alltid måste tänka på, vad dessa är får ni reda på om ni går kursen.

Sedan var det dags för skogen och viltpresentation för de hundar som inte var vana med alla sorters vilt, Piri tar mer än gärna "matvilt" men behöver mer vana med andra fåglar för att vi ska kunna starta på prov. Så det blev övningar med kråka och mås, det gick bra efter en stunds träning så det är bara att hålla i upprepa denna del av träningen efter kursen så sitter det nog snart.
Man blir lite förundrad du man tittar på vad hon gör då en kråka kastas på markering, ut som ett skott, plockar upp direkt, vänder hemåt och stannar efter 2-3 meter och lägger ner för att sedan kunna ta upp igen ?
Helt spontan i upptagen sa Anita men vad händer sen ?
Det löser sig med helt klart med träning och åter träning, jag är otroligt tacksam för att det bara är denna lilla del som för tillfället inte fungerar, tänk om man hade en hund där man måste traggla med för att den överhuvudtaget ska ta upp fågeln.
Vi satt sedan och tittade på de hundar som skulle jobba med ett sökfält med fågel, men Piri var helt klart lite trött och börja gnälla lite lätt då andra fick jobba. När sedan Anita sköt ett skott för att motivera hunden som börjat tröttna lite grann ute sökrutan blev det värre. Vi gick därifrån och jobbade med några linjetag, Piris stressnivå sjönk snabbt och hon var snabbt lugn och tyst igen.

Sedan var det dags för den tuffaste övningen för vår del, att gå efter skytten och sitta still och helt tyst vid markeringskast. Vi fick välja om det skulle vara med eller utan skott, jag tog utan efter ha sett hur Piri reagerade då den första hunden gått utan skott. Det var en promenad med fyra stopp och tre kast, vid sista stoppet fanns det utlagda dummies som man kunde skicka hunden på linjetag. Det kändes som en lång promenad, Piri var på helspänn och gnällde lätt då Anita höjde apportkastaren, vid tredje stoppet brast det när apporten landade i en buske och prasslade till. Piri drog iväg men vände snabbt efter korrigering. Vid sista stoppet fick hon gå på linjetaget, men hon behövde hjälp för att lämna min sida, hon satt först bara kvar efter kommando, så jag traskade ut och klev runt bredvid apporten, då fungerade det bra att skicka henne.
Sedan satt vi en bit bort och tittade till en början då de andra gick runt med skott, vi gick iväg en liten bit och Piri fick jobba i motsatt riktning från skotten. Vi gjorde både linjetag och markeringar och utnyttjade de skott som sköts för de andra hundarna.
Piri blir inte så uppjagad av själva skottet utan av vad skytten gör, stor förväntan då denna går iväg och lyfter bössan. Tina får hjälpa oss med detta, då det inte går att träna själv. Vi får säkert hjälp av de andra i kullen också, även om de kommit över detta så skadar det nog inte för dem att träna detta mer.

En givande helg då vi också passade på att lära känna några trevliga hundar av andra raser och deras ägare. Sonja & goldentiken Prillan, Gunela & goldentiken Laja. Sofie & Flathanen Chili samt tollarna Lilja och Freja med sina mattar Marita och Kristina.

Ett stort tack till Gunela för att jag får ta med hennes bilder här på bloggen.

Jaktkurs på Fliken

Så var årets första jaktkurs avklarad, det har varit en bra och givande helg men lite tröttande. En utförlig redogörelse för Anitas övningar och vad Piri gjorde kommer imorgon på bloggen.

Nu är vi så pass slöa att vi tar och vilar ikväll för att komma i form för nästa vecka. Men jag kan inte låta bli att återge vad Anita skämtsamt sa efter att Piri och jag hade övat på att gå bakom henne då hon agerade skytt och kastare och återvänt till övriga gruppen för synpunkter på utförd övning. "Som att gå runt med en osäkrad handgranat", nu gäller det bara för mig att hitta säkringssprinten igen. Det var inte en så dramatisk övning men gisses vad Piri var på.

Men vill idag passa på att gratulera övriga kullsyskon Sniffa, Tico och Twist som alla tre gått till pris på de prov de startat på, starkt jobbat.

Glädje i Gillingboda

Idag var vi ner till Sanna & Sniffa i Gillingboda för att träna lite med några syskon. Tico, Twist, Piri och Sniffa var med, så halva kullen var på plats för lite uppvärmning inför vårens alla prov och kurser. Man kan i stort sammansfatta träningen med Glädje i Gillingboda, för alla hundarna såg ut att ha väldigt kul och visade stor arbetsglädje.

Piri fick starta och vi började med en markering där en and kastades följt av ett linjetag med fasan. Det gick över förväntan, eftersom vilt har varit sällsynt på våra egna träningar. Men nu skulle syskonen drillas inför provstarterna så vi använde också bara fågel.

Efter detta skickades Piri ut och söka, efter att tre fåglar hämtats in sa husse att vi stannar för idag. Man ska inte pressa turen och en himla bra start inför de kommande träningarna. En del problem finns att trimma till men som sagt över förväntan efter så pass lite träning.

Efter Piri tränade Twist, här en bild på Twist efter att han lämnat av till Mariette. Han sprang så fort att det inte blev så många skarpa bilder på Twist i full aktion.

Sedan var det Ticos tur att jobba, man kan ana en stolt svansföring på bilden. Tico hade också bra fart och hämtade in en hel hög med fåglar.

Sist ut var Sniffa och hon var riktigt lurig att få med på en skarp bild, men här en fin avlämning till Sanna i det vackra vädret som värde lika mycket som det arbete hundarna genomförde.

Vårpromenad

Strålande väder och vi bara måste till skogen efter att husse kommit hem från jobbet. Husses kompis Kent skulle följa med, annars blir det mest på helgerna som vi går långpromenad tillsammans med Kent, 1.5 timme brukar det bli på helgerna och idag blev det 1 timmes rask promenad längs Gästrikeleden norr om Sandviken vid Rosenbergsstugan. Alla var nöjda med promenaden, ljuvligt att vara i skogen när våren är på väg, duvorna kuttrar och många intressanta ofter för hundarna.

Strax inan vi kom tillbaka till Rosenbergsstugan så upptäckte vi att vi tappat ett koppel under promenaden, sabla otur, men det kan vi ta en annan dag sa jag men Kent kände sig lite skamsen över att ha tappat kopplet. Tur att han är orienterare med bra kondition, han stack iväg på ett varav till springandes och letade efter kopplet medan vi andra tränade sök.

Hundarna fick sitta i bilen och titta när jag lade ut ett litet sökfält, det var lite gnissel i bakluckan men mest från Råbert, det tystnade i alla fall rätt fort. Piri fick börja och letade snabbt upp den första, på vägen in fick hon vittring på en till och lade ner apporten. Snabb korrigering från husse och hon tog snabbt upp den hon hade burit och kom snällt in under beröm från mig, sedan fick hon hämta två till innan hon fick sätta sig i bilen.
Råbert letade rätt snabbt upp tre apporter till, han springer inte lika fort, men är rätt effektiv med sin rutin och näsa att leta upp apporterna, han springer inte fort i onödan. Den sista apporten fick Råbert ta på linjetag som han klarade bra för att vara han, det vill säga att linjen ut är inte särskilt rak, men det är inte bara hans fel. Jag har aldrig övat detta på rätt sätt med honom när han var yngre.

Vinterdvalan upphör

Nu får det vara nog med vila och löp sa Piri igår, humöret och energin var åter på topp. En helt annan hund än de senaste veckorna. Så Nu måste jag hänga på och återuppta träningen igen, försäsongen är alltså officiellt invigd och vinterdvalan är avslutad. Det blir ingen fackelparad, det bara irriterar folk har jag läst i tidningen. Lätt irriterad har jag också varit i flera dagar efter den snöpliga avslutningen på bandysäsongen, tur att jag inte var där utan på resa i Indien.

Idag mjukstartade vi för att kolla Piris minne och husses tajming. Det fick bli lite dummieträning i samband med promenaden, vi tog den lite kortare vändan runt smörhålet och jag hade packat ner 6 dummies, bara åsynen av dummiesarna fick Piri att se lycklig ut. Så hon gick bra fotgående även inann vi var framme efter 2 km promenad, när vi väl kom till skogen så tog hon sig tid att snoka runt lite.

Väl framme vid platsen för övningarna så var hon direkt med på noterna och satt som ett ljus medans jag la ut apporterna för det inledande söket. Terängen är inte särskilt svår men nu var det mest för att se vad som finns kvar av föra av årets träning. Jorå, farten är det inget fel på, inte mycket att klaga på i upptag eller inleverans heller, det vart bara ett liten påminnelse från mig då hon satte av efter fler apporter efter ha plockat upp den första dummien. Hon lyssnade och kom in direkt med den första och sedan var det inga tankar på att söka med apport i munnen. Sedan fick Piri göra en dubbelmarkering, det enda som var lite förvånande var att hon hämtade den först kastade apporten först, men själva markeringsförmågan fanns också bevarad i utmärkt skick. Som avrundning lade jag ut två enkla linjetag som Piri löste bra, på det sista linjetaget passade jag på att ta ett kort, så avlämningen blev inte så bra, jag han inte lägga undan kameran innan hon var tillbaka till mig. Men kortet blev bra.

Nu blir det nog nått inlägg per vecka, men det är väl inga som läser bloggen nu efter så lång tid utan nya inlägg. Men jag tänker i alla fall skriva efter de träningar vi gör hädanefter
Försäsongen inleds på riktigt med den första kursen som är inbokad hos Ulrica på Fliken 26-27 April.