Delad glädje - dubbel glädje

Nu var det ett tag sen det blev nåt bloggat på den här sidan, men nu är det dags. Piri är på sitt 12:e löpdygn och är inte riktigt sitt vanliga jag, trots detta styrde vi kosan till Anita i Enköping för viltträning, bokat sedan i våras tillsammans med Tico. Dagen började med ett snabbt besök hos en lokal däckfirma för att fixa en pyspunka på bilens ena framdäck som vi upptäckte igår. Sedan något försenade ner till Tärnsjö för att göra sällskap med Johanna ner till Bålsta. Tico fick jobba först för att inte störas av Piri, och det funkade bra, Tico gjorde ett strålande jobb och Johanna fick lite tips av Anita, men det var mest små detaljer. Bra gjort Tico och Johanna.

Piri lyssnar uppmärksamt på Anita.

Sedan var det Piris tur att träffa de små fåglarna, och eftersom jag har sagt till några andra att bara se till de positiva sakerna när man tränar var det bara att bita ihop om något skulle gå galet. De gjorde det, men Piri gjorde för dagen en god insats trots höglöpet och gjorde hälften av alla viltövingar godkännt. Bra fart ut och fint upptag och början på inleverans, allt enligt Anita som hade placerat viltet så att inte jag såg upptagen, bara slutet som innebar hastigt stopp i skogen och tappat vilt. Svårt att vara odelat positiv, men jag gjorde mitt bästa att inte sura till. Man vill ju så gärna lyckas med allt när man är så nära. Skit samma, Piri gjorde tre helt nya bekantskaper idag, Rapphöna, Fasan och Korp. De blev upplockade med samma hastighet som anden och kråkan som vi tränat med tidigare.

Anden var den som levererades bäst för dagen

Vi skulle också prova vattendirigering, men det gick inte eftersom det blåste för mycket idag, det fick bli vattenmarkeringar eftersom varken Piri eller Tico provat att simma i vågor tidigare, de två markeringarna de fick göra gick bra. Fick beröm för fotgåendet och efter det gick det naturligtvis sämre, så vi gjorde några passivitetsövningar som avslut på träningen. Helt klart är det mycket som inte är som det brukar, så jag börjar förstå varför så många inte tränar under löpperioden, men snart är det slut på löpet och Husse ska lägga in en ett motvapen mot skendräktigheten, mindre mat och mer motion, kan även vara bra om jag följde samma råd även om jag inte löper.

Efter träningen skulle Råbert få bada i Mälaren, det var det vi lovade honom då han hoppade in i bilen i morse, så det gäller att inte svika ett löfte. Han uppskattade det även om jag kastade bort dummien, det var lite hans fel också eftersom han inte satt still och tittade åt vilket håll jag kastade. Vi fikade och pratade med Anita och Johanna innan det var dags att åka till Annika för att inspektera de senaste skapelserna, de var som väntat fina men lite trötta när vi kom. Vissa piggade på sig oväntat bra och jag önskar den nya ägaren till hane 3 lycka till, mycket hund för pengarna. Som någon sagt till oss efter vårt köp av Piri.

Nu till helgen ska jag vara funktionär på provet i Kratte Masugn på söndagen, kan inte förstå varför Tina först var lite tveksam, men efter försäkran från provledningen om att jag inte skulle vara i närheten av någon båt så fick jag lov, är viltutläggare i ÖKl på söndagen. Eftersom jag inte är med på funktionärsgenomgången borde det inte sluta med något benbrott denna gång.
Nästa event tillsammans med Piri är nu några utställningar och klanhelgen, utställningarna borde gå skapligt eftersom mat är något som nuför tiden har hög prioritet.