Förkylningstider

Nu var det ett tag sen, förra helgen tränade vi två pass på klanhelgen i Gålö och ledde ett pass om Tolling. Det var jobbigt men mest beroende på den förkylning mina jobbarkompisar bjudit på. Feber och snorig hela helgen, men Piri skötte sig bra på passen vi var med på. Det var dirigering och markering, fast hon var lite förbryllad då instruktören hade gömt markeringarna för att hon skulle använda näsan för att lokalisera apporten. Efter detta har jag funderat lite och det stämmer nog ganska bra att hon kanske inte först och främst använder näsan utan litar lite för mycket på synen.
Idag var det första gången vi tog fram dummiesarna sedan förra helgen, jag lade ut ett sökfält med Råbert och Piri som intresserade åskådare, Råbert fick sen börja och hämta två. Jag gick bort en bit med Piri medans Tina skickade Råbert. Piri fick sedan hämta fyra dummies, jag berömde mycket för att göra det kul och uppmuntrade henne mer än vanligt när hon var på väg in. Piri stannade någon gång och tittade på mig, men jag böjde ner huvudet och berömde henne när hon satte igång och söka igen. Vi får nog ligga kvar på denna nivå ett tag för att hon ska få tillbaka glädjen och intresset för att söka, förhoppningsvis lär hon sig att använda näsan mer också. Kanske man skulle lägga in ett par dummiesar i viltfrysen för att få lite intressantare vittring.
Skönt att förkylningen börjar ge med sig, Piri och Råbert är nöjda, lasangen står i ugnen och Vinyl 107 spelar bra musik i datorn medans man bloggar. Kan nog inte bli bättre.