Piri revival

Det var nu ett bra tag sen det skrevs någonting i denna blogg,
men idag har vi faktiskt tränat. Piri började löpa i slutet av September och sedan dess har vi inte gjort någonting, det blev inte heller speciellt mycket jaktträning efter provet i Norge, inga hålbara ursäkter bara lathet.

Men idag skulle syskonen träffas hemma hos Sanna, så vi drog iväg strax före lunch. Det blev först lite skvaller och prat, Hugo var där med sin nya matte. Så vi lät honom prova lite först.
Keno, Tico, Hugo, Sniffa, Piri och mamma med familj var hos Sanna idag.

Men det gäller att snabba på lite, mörkret faller snabbt i mitten av November, så fram med lite dummies och iväg ut på Sannas marker. Piri var överförtjust då jag tog på mig träningsvästen och vi gick iväg, de andra var redan ute, men jag hade tagit lite kort på Limpan åt Annika, så vi gick efter de andra.
Vi mjukade upp med fotgående och två linjetag, Piri var snabb och glad, avlämningarna var riktigt stiliga. Vi fortsatte med ett sök och även här var arbetsglädjen stor och dummiesarna kom in snabbt och lämnades av exemplariskt. Tusan vad bra det går utan träning, vi smyger iväg och tittar på de andra som tränar med vilt, här satt vi och tittade ett tag innan grupptrycket satte in. Lite nyfiken var jag själv också på att se hur Piri skulle göra när det var vilt, så vi började med en markering.

Lite tvekan vid upptaget men annars bra, duvan var inte som de som husse har i frysen, men helt ok efter ett litet tag. Vi gjorde en till makering med and och nu tjoffade hon in fågeln och kom tillbaka riktigt bra. Känns kul att Piri har så mycket kvar efter ett så långt uppehåll, synd att det börjar bli dags för vinter här hemma, vi får se om vi hinner med nått mer innan vinter kommer. Annars får vi ta nya tag när våren börjar nalkas.

Mera Agility

Idag var på kurs igen, det var riktigt roligt förra gången så jag hade som målsättning att vi skulle ha lika roligt idag. Vi var ute i god tid och han tjuvträna innan kursen startade.
Första halvan var det hinderträning, vi övade däcket, långhopp, slalom och att stampa ner gungbrädan. Andra halvan var det handling över 6 hopphinder som idag var höjda till 55 cm.
Träningen gick lika bra idag som förra gången, så förhoppningsvis är Piri lite trött nu i kväll.

Augustipremiär

Det finns ju många olika premiärer i Augusti, Piri och jag hade jaktprovspremiär. I helgen som var åkte vi till Norge för att göra debut på jaktprov, först måste vi dock klara ett kvalificeringsprov för att få starta i lägsta klassen på jaktprov i Norge.

Kvalificeringen var på lördag eftermiddag och är för att visa att hunden kan grundläggande dressyr som behövs för jaktträning. Mest fotgående med och utan koppel men det avslutas med ett skott.
Länk till NRK om ni vill läsa om hur det hela går till.

Det enda lilla orosmomentet var väl att Piri skulle bli lite väl taggad av alla skott, så jag såg till att vi hamnade först i kön för att få göra kvalificeringen. Det blev inga problem, bara ett litet missöde då Piri tänkte springa till funktionären med dummien istället för till mig.
Hon var kanske lite förbryllad av att apportera på klippt gräsmatta, jag hade i min brådska att starta först glömt att ta fram visselpipan så det blev till att ropa. Funktionären kommenterade Piris lilla steppuppvisning vid skottet men konstaterade att hon "blev still" i alla fall. Så nu hade vi grönt ljus för jaktprovsstart. Som sällskap på jaktprovet skulle vi ha Keno och Malin som kom fram till kvalificeringen strax efter vi var klara.

Samling klockan 8 och nu fick vi reda på vilket startnummer vi hade, Piri 11 och Keno 15, de delade upp de startande i två olika grupper men vi kom i samma grupp. Så nu blev det till att vänta lite innan det skulle bli vår tur.
Så vi gick först ner till rutan för att se i vilken ordning de olika momenten skulle göras. Upplägget var att först följa skytten till anvisad plats för att göra en enkelmarkering, sedan förflyttning ner mot vatten för att sedan vända om så att vattnet fanns bakom ryggen, nytt skott följt av ett linjetag. Sedan var det förflyttning efter skytten ner till vattnet för en enkelmarkering, ny förflyttning till strandkanten för ett sökfält med vatten längst höger kant, 5 dummies fanns utlagda rätt djupt. Provet avslutades med en ny förflyttning tillbaka till vattnet och en avslutande enkelmarkering.

Jag ska redan nu säga att vi fick en 0:a, en del saker var jag riktigt nöjd med, en del andra saker var jag lite missnöjd med och så fanns det saker som jag inte fattar hur de kunde gå fel. Men Piri och jag lärde oss mycket och det gäller att försöka analysera vad som gick fel och träna mer på dem.
Vi tar det steg för steg, första landmarkeringen. Jag är nöjd med gåendet bakom skytten, att Piri satt kvar och inte pep vid skottet och att Piri löste uppgiften trots att hon sprang över markeringen, men låg kvar och hittade apporten rätt snabbt. Ett lätt startgny ligger på minussidan och att det inte blev någon avlämning, dummien hamnade vid mina fötter medans Piri snabbt försökte lista ut vad vi nu skulle göra.

Linjetag, bra fotgående till startplatsen, här fick hon dock syn på kastaren för vattenmarkeringen som hon markerade, så det blev en liten piruett. Efter skottet märkte jag att det var svårt för mig att se att hon verkligen följde min riktningsanvisning, men efter en liten stunds väntan tycke jag allt såg bra ut, fullt fokus rakt fram. Men så blev det inte, rakt fram halva sträckan sedan tvärt till höger vid en gran. Vete tusan vad hon sett som jag inte uppmärksammat, trots upprepade försök gick hon inte förbi granuslingen. Piri ska dock ges beröm för att hon försökte flera gånger trots hon fick börja om och fick korrigering för att komma tillbaka. Domaren avbröt och nu var 0:an ett faktum.

Första vattenmarkeringen, bra sittande i skottet, men när dummien landade i vattnet efter skottet var knallningen ett faktum. Inte här blev det någon avlämning, så nu var det dags att försiktigt stämma i bäcken trots att det var prov.

Sökrutan, vad ska jag säga, Piri var inte särskilt motiverad att leta dummies på land efter att ha fått apportera i vatten. Hon sprang trots detta ut några gånger och hittade två dummies, när hon kom in var jag på henne och sa sitt för att få till något som kan likna en avlämning. Hon mattades fort och kom närmare och närmare vattnet och inte särskilt långt ut i sökrutan, som ett sista desperat försök tog vi en liten pratstund. Jag försökte övertyga Piri att det fanns många dummies kvar i sökrutan och att de låg långt ut, efter detta stack hon faktiskt iväg riktigt långt men fick tyvärr inte utdelning. Domaren bröt och vi fick avsluta med sista vattenmarkeringen.

Andra vattenmarkeringen, för att slippa tjuvstart fick hon ett sitt innan kastet landat, sedan fick hon sitta kvar i någon sekund innan hon fick hämta. Även denna gång lades dummien ner efter att hon kommit upp i vattnet medans hon sände ivriga blickar efter kastaren.

Vi gick ut ur rutan efter domarens rätt korta muntliga kritik, Piri fick beröm för sin utmärkta markeringsförmåga på vatten. Vi får väl se om jag kan läsa protokollet när det kommer med posten.
Stannade naturligtvis kvar för att se Keno och Malin göra sitt prov, det gick bättre för dem och de fick ett 3:e pris.

Mer markering

Idag var det SSRK träning igen, med markeringar med valfritt upplägg på olika platser. En station var på ängsmarker med skog runt om och den andra var inne i skogen.
Vi började inne i skogen och satt först och väntade på hunden som var först. Piri skulle få göra två enkla markeringar följt av en dubbel med samma nedslagsplats som de enkla. Här var det rätt mycket träd, stenar och lätt uppförsbacke. Både de två enkla och den efterföljande dubbelmarkeringen gick bra så vi gick nöjda därifrån till den andra stationen.

Här var det inte lika enkelt, inga bra referenspunkter och bara gröna färger, till och med dummien var grön, så den syntes rätt dåligt vid kastet. Första kastet såg hon inte alls så vi fick ett till kast, nu markerade hon och satte fart över första ängen så fort att hon nästan snubblade i diket som var mellan de två små ängarna. Efter diket ändrade hon riktning och kollade snabbt vid kastaren innan hon självmant ändrade riktning mot rätt område och hittade efter en stunds letande i gräset en dummie. Vid nästa markering lät hon bli att springa till kastaren och löste det klart bättre än första gången.

Så nu tog vi en liten paus och tittade på när de andra jobbade på samma station, vi provade sen en gång till men startade nu längre ifrån kastaren. Återigen sprang hon bort till kastaren så jag ilsknade till och skrek nej och då tittade hon på mig och fick ett litet tecken för att påminna henne om vart hon egentligen skulle. Jaså var det ditåt och så snabbt iväg till rätt område där hon letade upp dummien.
Jag har varit lite orolig för att de gånger hon lyckats med att hitta dummies vid kastaren skulle kunna spöka vid markeringar, så det var inte roligt när hon försökte igen, men nu fick hon i alla fall ingen utdelning och en korrigering. Imorgon måste det bli nått annat än markeringar, tror nog att det blir ett sökfält.

Markering, Skott & Agility !

Vi gjorde inte alla saker samma dag, igår var vi hos Sanna och tränade med Sniffa & Tico, idag var det Agilitykurs.

Jaktträningen igår var markeringsövningar, linjetag och skott. Vi måste träna med skott innan helgen, jag vill gärna veta hur pass het hon blir. De första markeringarna gick lite trögt men det gick bara bättre och bättre ju längre vi tränade. När sedan Sanna sköt med apportkastaren så gick vi sedan åt andra hållet och gjorde linjetag eller markering. Jag är också nöjd med linjetagen så det var en bra träning. Den enda lilla fadäsen var väl att Piri smet från sin plats när Sniffa var ute och hämtade en markering, men jag stod långt borta och kastade tillsammans med Johanna och Piri hade fått sitta på när Tico jobbade innan så det är klart att hon tyckte det var lite långsamt.

Idag var det då Agilitykurs, vi fick först öva att styra hunden att vända efter ett hopphinder. Sedan körde vi tre olika banor med fokus på att styra hunden och göra positionsbyten, så att hunden var på olika sidor om föraren. Idag hade vi inga problem med hopphindren som hon tidigare sprungit under, stor glädje och full fart framåt. Det går bättre då jag höjer min egen fart och tydligt markerar vad jag vill att Piri ska göra.

20-10-20

Är detta ett nytt spelsystem, nej, men det är tidsfördelningen på dagens träning mellan passivitet och arbete. SSRK träningen idag var på samma ställe som Ökl på Hoforsprovet i helgen och eftersom träningen för Gävle gruppen var inställd igår var det mer folk än vanligt.

Vi började med att gå en liten promenad för att rasta av Piri innan träningen, sedan gick vi iväg och ställde oss passiva bakom vattenmarkeringen, fullt med folk och hundar som väntade på sin tur, så vi blev stående ett tag innan vi gick fot bort förbi vattenmarkeringen fram till det ställe där jag var funktionär i helgen, här skulle det vara linjetag och dubbelmarkering på land. Men här fanns inte en enda funktionär så vi gick tillbaka efter ha suttit och tittat på en hund som gjorde ett linjetag. Tillbaka vid vattenmarkeringen väntade vi tills det var vår tur, det var många nya saker för Piri att ta sig an på denna station. Rätt brant nedförsbacke ner till vattnet med högt gräs och lite buskar, men man såg markeringarna bra från startpositionen. Kast från båt har vi bara provat en gång förra året hos Anita.

Nåväl vi provar två enkla markeringar istället för en dubbel, första markeringen kastades upp på en liten holme med hög vegetation. Piri sprang ned till vattnet och simmade ut en bit med riktning mot holmen, sedan simmade hon runt och kollade in nästan alla näckrosor så jag bad funktionären om ett litet kvack och kast med en till dummie till samma ställe. Nu fick hon fart och tog sig fram och upp på holmen, Piri tvekade om vart hon skulle ta vägen så jag blåste inkallning och hon gick snällt ner i vattnet och simmade tillbaka. Det blev dock ingen avlämning i handen, uppförsbacken var lite väl lång.

Andra markeringen kastades i vattnet bland kraftig vattenklöver på andra sidan båten, Piri gick fint ner i vattnet men riktningen var mitt emellan båten och nedslagsplatsen. Nu kom alltså båten in i bilden och fungerade som en magnet ju längre ut hon kom, så vi väntade tills hon simmat fram till båten och sedan självmant ändrat rktning mot nedslagsplatsen. Med lite trixande med båten och några stöttande rop och närsökssignal hittade Piri markeringen. Det blev inte någon avlämning i handen denna gång heller så det får vi öva mer på, även kast från båt i vegetation.

Nu hade det börjat regna, men jag tyckte att det vore bra att öva lite mer passivitet, nu var det tydligen svårare, för det blev några små pip. Vi förflyttade oss längre från makeringarna och väntade lite mer, nu ösregnade det så vi blev riktigt blöta. Det är svårt att sitta still i hällregn, man måste resa sig med jämna mellanrum för att ruska av sig i pälsen. Efter ca 20 minuter var det tyst och Piri belönades med lite godis innan vi gick tillbaka till bilen.

Ibland är det svårt att låta bli att göra alla övningar som finns tillgängliga p en träning, men det är ännu svårare att träna passivitet utan andra hundar som jobbar i vatten.

Hoforsprovet

Vi åkte till jaktprovet i Hofors i lördags för att titta och träna passivitet, jag tog på mig de kläder jag brukar ha då vi ska träna och Piri hoppade snabbt in i bilen. Väl framme så blev det i stort sätt bara fotgående och sittande, vi var först vid Elitrutan och lyssnade på några skott innan vi åkte vidare till nybörjarrutan. Här stannade vi lite längre och vi var nere i rutan när de hade lunchpaus, sedan väntade vi tills de började igen, vi gick fram och tillbaka från bilen ner till hundstoppet. Ingen apporteringsträning alls men Piri blev nstan lika trött ändå.
På söndagen var jag funktionär i öppenklassrutan, inte en Tollare så långt ögat kan nå.

SSRK träning vid Åglappen

Det känns nästan lite körigt den här veckan, i måndags var det Agility, igår var det SSRK träning med Gävle där vår grupp arrangerade, så Piri var hemma medans jag satt i en båt och kastade dummies. Idag passade jag på att ta med Piri på SSRK träning med Hofors gänget, det är bra att sektionen är delad i två träninggäng som kör olika dagar så är man riktigt sugen kan man träna två dagar i rad.

Idag blev det vattenträning vid en skogstjärn, det var 6 hundar som skulle träna så det var gott om plats. Den första övningen var dirigering tvärs över skogstjärnen, men innan hundarna skickades ut en i taget kastades dummies uppe på land på andra sidan tjärnen, de fick också hjälp av kvackande i andpipa, de minst erfarna hundarna fick göra först medans kasten var färskt i minnet. Så för Piri som startade först blev det nästan markering. Piri har aldrig gjort linjetag på vatten och aldrig heller en så lång vattenmarkering där hon behöver gå upp på land på andra sidan, så jag var mer än nöjd då hon raskt simmade över upp på land och snabbt hittade en apport. Sedan blev hon lite vilsen och funderade vilken väg hon skulle ta tillbaka så jag blåste inkallningssignal och hon gick snällt ner i vattnet och simmade tillbaka. Piri kämpade sig upp ur tjärnen och lämnade av dummien till mig utan att ruska sig eller lägga ned dummien. Nöjda backade vi undan och lät de andra hundarna hämta sina apporter. Bra med passivitet riktigt nära 5 andra hundar som arbetade en i taget så väntan blev rätt lång, det tog nog 2-3 minuter att bara simma över tjärnen, de sista hundarna blev dessutom dirigerade för att lösa uppgiften.

Andra övningen var i par med en annan hund, den ena skulle över tjärnen efter att ha tittat då den andra hunden först hämtat en dubbelmarkering på vatten. Första gången var det Piri som skulle hämta dubbelmarkeringen på vatten, efter att först fått sett ett markeringskast på andra sidan för hunden som skulle simma över. Första markeringen gick klanderfritt, följt av en perfekt avlämning 2 meter från vattenkanten. På andra markeringen gick hon lite fel i riktningen trots att jag försökt hjälpa henne genom att styra upp sittandet innan hon fick lov att hämta, antingen såg hon inte riktigt det andra nedslaget eller så drog det inledande kastet och kvackandet, men det redde ut sig. Jag blåste stopp och hon vände sig om mot mig och tog styrning mot markeringen, men drev återigen iväg så nu blev det en signal till och lite hjälp från kastaren som kastade ut en sten bredvid apporten, nu blev det bra fart rakt mot apporten i näckrosorna. En till bra avlämning och en stunds passivitet när den andra hunden hämtade sin apport.

Nu gick vi iväg en bit då de andra skulle göra samma övning, nu var Piri betydligt sämre i passiviteten och gnällde väl mycket så vi gick iväg när markeringskasten föll. Jag kom då på att hon aldrig fått en chans att rasta av sig för det blev lite bråttom till träningen. När väl det var avklarat så gick vi ner till de andra igen och nu var hon betydligt lugnare, medans husse skämdes över sin dåliga hundhållning, att glömma bort rastningen, fy husse.

Efter ett tag var det då dags att vända på övningen, vi skulle vänta medans den andra hunden tog sin dubbelmarkering, vi ändrade dock lite för att hjälpa Piri över tjärnen på linjetag, efter att den andra hunden hade hämtat sina markeringar fick Piri ett diskret kast och ett kvack på andra sidan. Piri gick fint i på mitt ut-kommando men saktade ner efter halva sträckan och började ringa lite så med lite stöd och lite tur fick jag henne att fortsätta utåt, farten och riktning blev lite tveksam två gånger till men då fick hon direkt ett kvackande från andra sidans medans jag stöttade diskret. Så över kom hon och upp på andra sidan, apporten kom tillbaka efter den fjärde bra avlämningen. Bra att få träna med kunniga personer som vet när ens hund behöver lite draghjälp för att lyckas med sin uppgift. Lite mer passivitet och lugn och ro innan vi packade ihop efter lite mer än 2 timmars träning och passivitet.

Jag är oerhört nöjd med dagens träning, även om uppfödarna lyckats bra med aveln så vill jag idag gärna också tro att vår träning är en del av det går bra med träningen. Nu är det bara att fortsätta med träningen så kanske vi når våra mål inom något år.

Fortsättnigskurs Agility

Idag var vi på fortsättnigskurs i Agility, nu börjar det bli lite tuffare. För att få bra utbyte av kursen denna gång så måste vi hinna med att öva på alla hinder mellan kurstillfällerna. Så vi får väl se hur det går, kanske blir det lite svårt att hinna med Agilityträningen tillsammans med jaktträningen.

Vattenmarkeringar

Idag var Johanna förbi så vi kunde träna lite, Piri har varit dålig i magen tidigare i veckan men nu har hon fått börja äta igen så lite träning kunde det också få bli.
Jag släpade med Johanna till en udde på Öjarens norra strand, det var länge sedan jag var där så det hade blivit lite snårigt, men vi tog oss fram efter ett tag. Piri fick göra vattenmarkeringar, först några enkla sedan gick vi över till dubbel markeringar, markeringsförmågan är bra men det finns att jobba på med apportgreppet i vatten och avlämningarna från vatten. Ibland blev det några riktig bra avlämningar men oftast lade hon ner för att ruska av sig.
Efter 10 markeringar lade jag ut ett sök med 5 apporter, det gick ganska bra men det syntes att hon gör av med mycket energi (slösar) vid vattenarbetet, så det får lov att bli lite mer vattenträning inom kort.

Avslut på nybörjarkrsen i agility

Idag var det avslut på nybörjarkursen i agility, vi har uppehåll för sommarlov. Piri tyckte att det var roligt och vi repeterade slalom, hoppade lite hinder samt testade de hinder vi provat de tidigare gångerna. Vi kom lite tidigt och hann öva 20 minuter innan de andra kom, det var bra för idag fanns det energi i överskott. Vi är anmälda till en fortsättningskurs som börjar nästa vecka, så det blir mer agility under hösten. Ska bara se till att fixa min rygg som för tillfället inte är i form.

WT på specialen

Vi var med på WT på Specialen i år, det gick riktigt bra och jag är nöjd med resultatet 85p, fördelat på fem stationer 18-13-18-20-16. Stationerna var A – Markering med skott, B - Vattenmarkering med skott, C – Minnesmarkering, D - Markering / Linjetag och D – Närsök. Vi var lottade att börja med A eftersom det var många startande och alla hade blivit tilldelade en startruta, inte helt optimalt för oss att börja med en ruta med skott när Piri var som mest laddad. Men jag hade en plan, hade tagit med dummies och lät Piri först göra några linjetag och sedan några markeringar när de första hundarna gick upp på stationen och skotten hade börjat. Sedan gällde det att vänta med vattenmarkeringen och närsöket så länge som möjligt.

Station A, Piri var het och pep lite vid skottet därför avdrag, annars var det helt perfekt vilket också domaren sa, bästa hund hittills, men hon var inte helt tyst.

Station C, markeringen kastades och sedan skulle vi gå runt ett träd innan Piri fick hämta, det enda felet var att jag inte var uppmärksam då Piri kom in, så hon fick syn på en annan dummie och tappade den hon hade i munnen innan hon lämnade av, avdrag för avlämning.

Station D, markering följt av linjetag till samma plats, en barnlek och perfekt utfört av Piri, inga avdrag.

Station B, vattenmarkering. Nu hade jag redan låtit Piri bada innan vi gjorde station D för väntan var lång och jag hade hoppats att det skulle dämpa suget efter vatten. Nu gick det inte efter min plan utan hon reste sig efter skottet men stannade på land, markeringen hämtade hon fort, avdrag för att hon reste sig och missade avlämningen.

Station E, närsök och då menar jag verkligen nära. Bara ca en meter från startpunkten var det en ruta på 3x3 meter där det låg tre dummies. Jag hade svårt att få Piri att stanna i rutan och att få henne att förstå vad hon skulle göra. Men när Piri hittade första dummien så spottade hon ut den, det var en liten dummie som var nedstoppad nära marken. Piri såg ut som hon inte tyckte detta var något att apportera, den ligger ju inom armslängds avstånd från husse. Hon lämnade dock av efter tillsägelse och letade snabbt upp en till, avdrag för avlämningar.
En lång dag som avslutades med final där vi tursamt inte var med, sista finalplatsen gick till en hund med 86p och två stationer med 20p, det fanns fler hundar med 86p. Det hade inte varit bra för vår träning med en walk-up med fem hundar, rent förödande troligtvis. Men det var kul att se de duktiga hundarna i finalen.

På lördagen gjorde vi inte något till Piris förtret, på söndagen var det utställning, vår första i Championklass, vi åkte ut rätt fort med fick 1:a med HP innan domaren reducerade ner de 14 hundarna till 5.
Det finns några bilder från WT’t http://tollarbilder.oja-jansson.se

Speedy pup

Vi kallade Piri för Piri pup när hon var liten, nu får jag nog börja kalla henne Speedy i stället. För nuvarande är motivationen för träning mer än bra, så vi får se upp med små ryckningar och annat småbus. Idag var vi nere i Tärnsjö för en träning på eftermiddagen, puh va varmt. Så vi höll till inne skogen och efteråt tog vi oss ett dopp i Dalälven. Johanna, Sanna och Mariette var med så vi var halva kullen igen.

Sniffa och Piri fick jobba i par, men bara en åt gången. Vi började med att titta på ett markeringskast för att sedan vända oss om och göra ett linjetag, Piri ryckte på markeringen men följde snällt med för linjetaget. Första skicket gick hon inte tillräckligt långt ut så jag fick ta tillbaka henne, men andra gången gick det bra och markeringen hade hon kvar i minnet så den kom snabbt in. Sedan satt vi och tittade på Sniffa som gjorde några fler linjetag. Vi gick sedan iväg för att dela på ett sökfält, vi lät hundarna plocka in två dummiesar var tills alla var inne.

Sedan ville jag gärna göra en övning med vilt innan vi gick och badade, så det fick bli ett linjetag med and. Piri sprang fint ut och greppade anden för att sedan lägga ner, jag gick ut och hämtade anden. Jaha är det så här vi beter oss idag tänkte jag, så lätt ska hon inte slippa undan. Så anden flög iväg på en markering, lika igen bra fart ut, upptag men ingen inleverans. Nu gick jag ut och pratade med Piri i vänskaplig ton, anden ska till husses hand och inget annat. Så anden låg efter en kort konversation i min hand. Ny markering och nu blev att bra så de var dags att sluta för idag.

Jag brukar inte kommentera andras hundar men idag var Tico riktigt duktigt, hoppas det går lika bra på specialen. Twist såg jag inte träna men tror säkrt det gick bra, Sniffa var sig rätt lik. Nu får vi se om det blir lite mer träning på söndag, då är ju hela gänget här för utställning i Högbo, klart vi kan träna också.

Braxentjärn

Igår var det ”syskonträning” med gäster, Sanna med Sniffa och Johanna och Tico. Magnus och Lena från Mariestad är här på besök och sedan hade jag frågat Ove om han också ville träna för att vi skulle bli några fler hundar. Platsen vi valt denna gång var Braxentjärn norr om Sandviken, här har SSRK ordnat B-prov och jag har haft Tollingprov. Efter att vi valt ett passande område så kunde alla anpassa svårighetsgraden själv för sin hund, både vatten landarbete.
Råbert var först ut, nu passade vi på att ställa in den inlånde apportkastaren Bumper Boy, Råbert är inte världens mest tränade hund men han uppskattade husses initiativ och hade mycket roligt. Sedan tränade Sanna med Sniffa, Ove med Stella, Magnus och Pasta och efter det var det lunchdags.
Tina hade fixat kycklingsallad som hon kom ut med.

Efter lunch var det Piris tur, hon hade nu väntat i bilen 4,5 timme, hon hade naturligtvis varit ut och blivit rastad men inte fått tränat. Detta kom att påverka vår träning en aning, bra lärdom att ha med sig till den dag vi startar på prov. Piri var väldigt taggad och på första markeringen drog hon iväg med ett litet starttjut, markeringen gick bra och hon skickades ut på linjetag mot samma område. Sedan gjorde vi två enkla vattenmarkeringar, så långt har Piri aldrig simmat, dessutom var det mycket växter i vattnet. Hon klarade inte av att komma upp från vattnet eftersom det var djupt ända fram till myrkanten, så jag fick hjälpa henne upp vid dessa två markeringar.

Nu gick vi till apportkastaren för markering med skott, första gick bra, men på det andra skottet drog hon iväg utan tillåtelse, så jag fick kalla in henne. Vi gick därifrån för att gå tillbaka till vattnet, men även här var hon så het att det nu inte gick att vara helt tyst. Jag pratade med Sanna och hon lade ut fyra dummies för i vattensök i stället för ytterligare en markering. En helt ny övning som vi inte provat tidigare, men Piri var duktig och gick snällt ner i vattnet och letade upp dummie efter dummie, vi hade denna gång hittat ett ställe där hon kunde gå upp själv så nu fick vi träna avlämningar från vatten också. Det vi skulle ha gjort nu var att skicka Piri på ett linjetag mot den apport som hon inte fick hämta på land då hon tjuvade, men jag hade låtit hämta in den och trodde att jag skulle få henne att starta söket utan att bry sig om den tidigare markeringen. Det gick inte alls, Piris minne av den markeringen satt i ett bra tag och söket blev lite segt men Piri hämtade in två dummies innan jag gick ut i sökrutan för att få henne intresserad av rätt område, nu blev det en helt annan fart och en av de bortre dummiesarna kom in direkt, så nu fick det vara bra.

En lite annorlunda träning för oss, men jag är nöjd med många av övningarna och får ta lärdom av de misstag jag själv begick.

Efter träningen badade vi när vi kom hem till Fäbon och efter ett litet tag var Piri trött och kurade med Tinas kudde.

Det finns ytterligare bilder i albumet>

Perfekt inledning på semestern

Idag gick jag på semester, skulle egentligen jobba tre dagar nästa vecka också men ändrade mig och tar nu ledigt till efter specialen.
Idag hade vi boka ett öppenklass viltspår hos taxklubben, vi åkte tillsammans med dagisfröken Catta och hennes border terrier tik. Fredag kväll 19:30, undrade lite hur Piri skulle ta ett spår denna tid på dygnet, men det gick över förväntan, protokollet har Tina lagt in på hemsidan.
Som vanligt blir det några konstpauser när Piri spårar, några stopp här och där men jag får vänja mig, för spåra kan hon. Idag var det dock lite trassel då hon gick av spåret för att "vinda", dvs. vittra efter vilt efter halva spåret, men jag väntade lugnt och hon gick själv tillbaka till spåret och fortsatte i bra tempo. Domaren sa efteråt att hon verkligen hoppades att jag skulle göra något om Piri fortsatte leta efter mer vittring, men det behövde jag inte men jag var beredd. Full poäng 42p, men inget HP, det bryr jag mig inte om utan är väldigt nöjd men vårt andra 1:a pris, nästa spår är redan bokat, så vi får väl se hur lång tid det tar att bli SVCH. Men det är oftast nu det börjar krångla, hon har ju 2 cert på utställning också, så vi får se vad som kommer först.

Gårdagens syskonträning

Twist levererar en and till Mariette.

Träningen var välbesökt, 4 syskon och mamma Etta. Annika hade med Toppa och Impa, Johanna hade med Toppen, nästan en kennelträff.

Var och en tränade efter egen förmåga men vi gjorde i stort sätt samma övningar, markering, sök och linjetag eller riktat sök. Piri och Sniffa fick sitta och titta på du vi satte upp snitslar för markeringarna och i sökrutan, bra träning att sitta och titta medans vi masade runt där de brukar träna, jag tror att Piri brände en del energi på detta, men vi måste öva på att sitta still också. Men jag måste ge henne beröm för att hon är så himla duktig att sitta kvar då jag lämnar henne, jag har aldrig tidigare haft en lika pålitlig hund vad gäller att sitta kvar.

Sanna började så Piri fick vänta i bilen, Sniffa och Sanna avverkade rätt snabbt markeringarna och sökrutan så det var snart vår tur. På första markeringen lade hon ner kråkan på halva vägen in och tog inte upp utan vi lät det bero, på andra markeringen fick jag däremot fågeln i handen, men det var en duva. Sanna sa efter första markeringen att vi tränar lite avlämningsövningar efter söket, bra att få goda råd. På söket fungerade det bra och det kom in lite fåglar, farten in var minst lika god som på vägen ut, men efter tredje fågeln började hon mattas så vi skickade ut Johanna med apportkastaren i sökrutan för att få in en till fågel, det lyckades bra och vi avslutade efter den fjärde fågeln. Sedan tränade Johanna och Tico, sedan tränande Mariette och Twist och sedan luftade Annika Etta som var på riktigt bra humör och susade runt i sökrutan.

Piri och jag fick lite tips av Sanna och vi övade med en kråka, Piri snappar ganska snabbt om bara husse gör enligt Sanna råd så det här ska gå bra om husse håller händerna i rätt läge.

Vi tog en paus och käkade lite, tack för maten Sanna och Jerry, tror nog att det var Sanna som gjort soppan men Jerry hjälpte till med serveringen.

Sanna övade mer med Sniffa medan Mariette hade Twist passiv, mycket spring i de benen. Vi provade sedan lite mer avlämningsträning, men nu var Piri tröttare så vi fick truga lite innan vi fick till en bra avlämning att avsluta med. Johanna och Tico gjorde några markeringar innan vi avrundade en skön eftermiddag som nu övergått till kväll.

Här finns fler bilder i albumet
http://tollarbilder.oja-jansson.se/#2.0

Mjukstart

Idag fick vi besök från Tärnsjö, Tico , Toppen och Johanna.
Det är nu bokat några syskonträningar veckorna framöver så Johanna och jag tyckte vi kunde mjukstarta lite och träna tillsammans.

Piri fick börja med fotgående med kast av dummies under promenad, lite ryckte det och en gång var var tvungen att säga åt henne, då tänkte hon dra direkt jag kastade, men övningen är rätt påfrestande för en apporteringsglad hund så vi ska nöta på lite tills det gårriktigt bra.

Sedan lade jag ut ett sökfält medans Johanna gick åt andra hållet för att vara beredd att kasta markering, Piri fick leta upp 2 dummies innan vi gick bort till Johanna för en dubbelmarkering. Det gick inte så bra, Piri ryckte lite på andra kastet så jag fick ta till baka henne innan hon fick hämta, så när det var dags för den andra så var minnet borta. Vi kastade om den innan vi gick tillbaka till sökfältet för att fortsätta, 2 dummies till hämtade Piri in innan vi slutade och jag hämtade in resten. Nu hängde tungan rätt långt ut och det märktes att det har blivit varmare igen.
Tico tränade lite innan vi provade att skicka Piri ut från husse, det gick bra och vi övergick till närsök med tennisbollar. Som avslutning blev det ett enkelt linjetag i skogen. Trevligt att Johanna kom förbi med sina hundar och tränade, det är alltid roligare med sällskap när man tränar.

Snuvig dirgeringsträning

Så var det dags igen, förkylning och feber de senaste dagarna. Det blev därför ingen start på WT i Kuså som var igår. Piris träningslust har stegrats de senaste dagarna så idag fick jag masa mig ut och träna lite med henne.

Eftersom jag inte ville springa medans hon sprudlade av energi fick det bli dirigeringsträning, men vi började med fotgående och stadga. Det finns en fin fin övning där man låter hunden gå fot medans man kastar iväg dummies växlevis till höger och vänster medans man går och hunden ska bara gå fot, övingen stegras sedan med svårare störning. Det var första gången jag provade detta på Piri så före de första två kasten fick hon sitta för att sedan gå vidare med mig, det gick utmärkt. Vi provade en gång till och denna gång fortsatte vi att gå medans jag kastade, först till höger för att vara emellan henne och dummien. Detta gick också bra så efteråt fick Piri springa iväg och hämta in de kastade dummiesarna.

Vi gjorde sedan en dubbelmarkering som omväxling för att sedan öva att skicka Piri ut bakåt från sittande, fungerade också bra. Så vi fortsatte med styrning höger och vänster längs ett staket, det var ett bra tag sedan vi övade detta men Piris minne tycks vara bra så det gick fort att göra denna övning. Vi gick nu tillbaka till att skicka ut från sittande, men nu lade jag ut två dummies så att hon skulle springa andra gången utan synligt utlägg. Första gången gick klanderfritt, men andra gången jag sa ut satt hon bara och tittade på mig, vad nu då, dummien är ju hämtad. Så jag kommenderade henne igen, fortfarande satt hon kvar och såg fundersam ut, 4 sekunder efter att jag för tredje gången kommenderat ut så vände hon och sprang lika fort som första gången, nu blev det mycket beröm och en glad husse. Vi avslutade med ett långt linjetag innan vi gick hem, dessa övningar var precis vad hon behövde idag, Piri slöade på eftermiddagen och har inte hittat på nått mer rackartyg som hon gjorde igår, läs om detta på hemsidan.

Sommarlov ?

Idag var det avslutning för sommaren på Agilitykursen, en gång kvar efter sommaren. Det var dags för att prova på flera hinder i rad, först ställde vi upp 6 hinder som innehöll en 180 graders sväng över tre hopp hinder på slutet. Alla fick prova att springa de 6 hindren en gång, sedan byggde vi på banan med 5 hinder till. Nu startade vi där vi slutade första gången, mellan hinder 6 och 7, nu var det en 180 graders sväng åt andra hållet men efter struten. Det gick bättre än första halvan av banan, förutom att Piri sprang under sista hopphindret.
Hinderordningen var hopp, däcket, balansbom, 3 hopp med sväng, A hinder, tunnel, strut, tunnel och hopp. Så nu var det dags för vår första bana, vi har bara provat tre hinder i rad före dagens träning så det kändes långt, och nu var det dags för att praktisera ett sidbyte mitt i banan också. Läge att försöka att ta det lugnt och fokusera på att klara hindren. Vi fick ta om något hinder men ökade takten på slutet och då blev det under sista hoppet igen ! Men hon rev inte. Hon har nog praktiserat detta med att ta sig under för mycket hemma i trädgården för att komma under de tillfälliga staketet, men ribban satt 15 cm högre idag än tidigare så vi får öva mer hinder i stället för att köra banor.

I söndags kom första 1:a priset i viltspår på ett ordinarie prov, skönt att ha det avklarat, nu kan vi fokusera på rörliga prov, det blev en lång väntan på att få spåra och även väntan efter innan vi fick protokollet. Men den som väntar på något gott väntar aldrig för länge.

Ca Plane Pour Moi

I söndags var hon lite störig, mest beroende på en efterhängsen skendräktighet, se på vår hemsida för att titta på bilder.
Idag däremot värmde vi upp inför morgondagens jaktträning med lite Agility, humöret på topp direkt vi kom till banan och fortsatt positiv inställning hela träningspasset. Det blev repetition på slalom och lite balanshinder samt hopp i däck m.m, sedan bekantade vi oss med gungbrädan. Här gäller det nog att var lite försiktig eftersom hon brukar reagera på skrammel, så vi fick lite tips på hur jag ska vänja henne med det. Vi ska bara träna på det tills hon inte alls reagerar för att gungbrädan slår ner i backen. På vägen hem från klubben lyssnade jag på radio och hörde den gamla fina dängan Ca Plane Pour Moi med Plastic Bertran, har ingen aning om vad det betyder men låten tycker jag har bra sväng och är positiv.

Long time no see

Jaha, nu har det varit mycket, Klanhelg, Agilitykurs och idag jaktträning med Anita. Vi tar det i tur och ordning.

Klanhelgen, fredag förmiddag var jag instruktör för de som ville prova Tolling, trevliga hundar och förare som arbetade bra i värmen. Fredag eftermiddag var Piri och jag med på ett pass med markering, en liten dikeskörning av en övermodig husse men Piri jobbade bra. Lördag förmiddag var det dirigering, en bra pass fast det blev varmt och många sprungna meter för Piri. Lördag eftermiddag var det Apporteringstest ! kanske inte det bästa av upplägg med ett tuft pass på förmiddagen, men jag kunde ha vilat mig och hunden. Det skulle jag nog ha gjort, men vi klarade oss och fick godkännt. Det var en hel del fel men mycket som var positivt också, jag tyckte jag skötte mig bra och kontrollerat och Piri jobbade på, men kanske inte så effektivt. Markeringen på land blåste hon förbi och försvann i den riktning som skytten sköt, där hamnade inte markeringen. Så nu vet vi det, om vi startar på prov så kan vi ha hjälp av skytten eller snubbla om bössan riktas snett. Kaninen satt riktigt fint på söket, bara andra gången hon ser en kanin.

Agilitykurs i Tisdags, ny hinder som forserades med sedvanlig otimism, däcket, balansbom, struten och långhopp. Sedan han vi med att repetera slalom, A-hinder och tunnlar. Däcket blev lite läskigt då det höjdes, men vad gör man inte för att få jaga en leksak.

Idag var det då dags för veckans höjdpunkt, träning i Bålsta med Anita. Omsom vin och vatten, allt gick inte bra men jag tycker vi fick bra träning. Piri vet nu vad som ska göras men vill gärna själv välja nivå och tillfälle, det ska vi ändra på. Är det vilt så gäller bara en sak, att komma med det man hittar. Dagen övningar var promenad efter skytt och två enkla markeringar, sökfält med sex vilt och som avslutning dubbelmarkering med skott. Det finns förbättringspotential på en del punkter, men det är därför vi tränar och inte starar på prov än så länge. Tico, Toppen och Johanna var med idag så träningen var förläng med en halvtimme, jag tror nog att de andra var rätt nöjda de också. Kul att se Toppen leka med Anitas tikvalp och apportera hemma i Johannas trädgård, gisses vad fort han kan kuta med korta ben och kråka i munnen.

Pirisprutt

Man kan tycka att hon borde vara lite mör i värmen, men det har varit lite svalare idag. Innan jag åkte till affären så låg hon och halvsov, men när jag frågade om vi skulle gå ut och träna lite blev hon klarvaken. Avlämningar med dummie i trädgården, jag fick prova lite olika upplägg innan vi fastnade för inkallning över dummie med upptag och avlämning sittande. Någon annan variant gick inte, hon bara for runt med en väldans fart. Hon riste i hela kroppen och viftade på svansen sittande då hon fick dummien första gången, sedan drog hon iväg 0,5 sekunder senare och viftade glatt med dummien, stopp och belägg sa husse vi tränar faktiskt, inte lattjar. Det blir bra att få lite mer tips och coachning av Sanna på klanhelgen som närmar sig fort, det ser tyvärr ut att bli riktigt varmt.

Grillning

Nja, så tufft är det inte, men det har grillats idag. Kött till oss och avlämningar för Piri, det har varit en varm dag och vi tränade inte föränn på kvällen. Hela dagen har varit lite sen, jag klev inte upp så tidigt, men vi har fått i alla fall fått rätt så mycket gjort. Grinden är på renovering så jag skrapade och målade grindstolparna en första gång. Med Piri tränade vi avlämningar med vilt, trut och kråka. Det gick skapligt, hon vill gärna lägga ner vid mina fötter, men det ger numer ingen belöning, så nu gäller det att höja ribban. Upptagen var bra, även farten in, så nu är det bara sista biten kvar, vi får ta ett pass imorgon också.

Svarta fasan ska inte få smaka

I dag var vi ner till Anita för den andra av fyra träningar med vilt och skott. Jag och Piri passade på att gå ner och bada efter två timmar i bilen, vi var lite tidiga. Men det känns bra att ha tid att rasta av Piri efter bilturen, idag blev det dessutom ett litet dopp. På vägen ner till vattnet passade hon på att jaga lite Björktrast och spana på misstänkta stubbar.

Dagens vilt var kaja, duva, kråkor, and, trut och kanin. Kaninen var dagens överraskning för Piri, det har hon inte apporterat förut. Vi började med en promenad upp i skogen tillsammans med Anita och hennes labrador. Efter detta var det skotträning, Anita gick bort en bit och började skjuta, Piri och jag skulle gå fot och varvade med lite sitt – stanna kvar och inkallning. Efter ett tag passade Anita på att skjuta vid de mest olämpliga tillfällena i våra övningar, då chansen att skotten skulle få mest effekt på Piris lydnad. Men tji fick Anita, inte ens ett litet ryck eller pip var dagens facit.
Kul att märka en förbättring i hur Piri hanterar skott.

Sedan var det dags för dagens första sökövning, alla sju vilten placerades ut med truten placerad så att den inte skulle störas av någon annan vittring. Anden kom in först, men vid inleveransen började Piri räkna hur många vilt som fanns ute och vittrade med nosen högt i luften medans anden satt fint i munnen och plötsligt låg den på backen. Men den kom snabbt in efter inkallningssignal. Sedan sökte hon fint och tog in två vilt till innan vi tyckte det skulle apporteras kanin, tidigare försök att styra hennes sökriktning mot kaninen hade inte lyckats så nu blev det att prova linjetag mitt i söket. Det gick fint och kaninen som låg väl synlig på en sten plockades upp för att genast läggas ner för en snabb undersökning, snabba omtag som övergick till slickande. Vips kommer den svarta labradoren och kaninen kom snabbt in i Piris mun för inleverans, inga vilt till de svarta idag heller. Skicket efter detta kom truten in, vilket upptag, den bara for in i munnen och snabb vändning för inleverans. Nu tyckte jag synd om labben, så nu fick hon hämta en fågel. Bara en kvar och det var duvan som allra längst ut, fint arbete där hon lika bra som tidigare använde näsan.

Det syns bra att konkurens i form av en svart labrador är i stort sett oöverträffad då det gäller att få Piri motiverad till att apportera fortare och bära bättre. Råbert tycker inte om dagisfrökens labbetik fast hon är så snäll och trevlig, han kallar henne svarta fasan, undrar vad Piri kallar Anitas labrador i sina tankar. Därav dagens titel på inlägget.

En kort pratstund följt av en paus för oss medans Anita lade ut dagens andra sökövning med alla vilt längs en stig, med ett vilt utlagt vid en synlig markering på stigen. Vilten låg inte så långt ut ochvinden låg på in mot stigen. Nu började det krångla lite, upptagen var fortfarande bra men fåglarna droppades vid varje inleverans och det var inte frågan om avlämning i närheten av handen. Så vi tog en liten timeout och jag förklarade för Piri vad som gällde för att hon skulle få fortsätta att leta fågel. Nu tror ni kanske att det var lite morrande eller hårda ord, så var det inte alls. Jag sa faktiskt bara att nu räcker det med dummheter, fåglarna ska hela vägen in och de ska lämnas av i hand. Jag tror Piri förstod för det blev genast bättre men avlämningar får vi träna hemma. Piri fick ta in alla vilten fast hon fuskade lite och tog ibland vilten som låg vid en annan markering än där vi stod, näsan är helt enklet för bra eller så missbedömde vi vindriktningen lite grann. På någon av stoppen fick labben hämta för att öka Piris intresse, men de fåglarna lade vi ut igen så att Piri fick hämta dessa också.

En skön dag och trevlig handledning, men vi fick hemläxa på avlämningarna. Kom inte hit igen om det inte blivit bättre, men det ska det bli. Funderar nu på att byta något av passen på klanhelgen för att få mer tillfälla att öva detta, men vi får se hur det blir.

Agility chock

Idag har husse och Piri varit på sin allra första Agility kurs. Det var riktigt skojigt och Piri skötte sig utmärkt, vi fick prova på tunnlar, kontaktfält och hoppteknik. Det som var roligast var nog tunnlarna, när vi var på de andra stationerna tittade Piri avundsjukt på de andra som fick springa fort genom tunnlarna. Kontaktfälten var lite svårare, det gick ju inte fort, medans hoppen gick som en dans.

Husse fick dock lite problem då Piri skulle vara på höger sida !!!!
Var fan är min hund, men vi passade på att öva på detta mellan de andra övningarna och efter en liten stunds träning började jag vänja mig och Piri förstod rätt fort. Men det här får vi helt klart öva på hemma, att gå i cirklar åt bägge hållen med hunden innanför och utanför och i alla tänkbara kombinationer. Annars kommer det aldrig att fungera då vi ska börja springa runt bland hindren.

Hoppas det blir lika fint väder i morgon, då drar vi och fåglarna till Anita igen för en stunds träning på eftermiddagen.

Islossning

Idag var vi hos Anita och tränade med vilt, nu börjar det flyta på bra.
Piri var inte helt tyst på alla övningar men det var inte mycket gnissel så det får duga tills vidare, det får bli mer skotträning med passivitet.
Eller är det Anita hon blir upphetsad av ?
Det blev tyvärr inga bilder från idag men jag fokuserade på att få ut maximalt av dagens träning även om jag hade med mig kameran.

Vi började med att gå upp skogen tillsammans med Anita och hennes hund, det gick bra att gå fot fast viltkassen hängde på Anitas axel och den andra hunden brydde hon sig inte alls om. Vi skulle öva sök med alla vilten jag hade med mig till träningen, kråkor, kaja, trut, duva och and. För att vara lite snäll började vi med anden. Vi fick stå och titta då Anita gick runt med anden och sköt några skott och "duttade" med anden på olika ställen tills hon lade ner den ute i rutan, hon fortsatte sedan att skjuta några skott innan hon kom tillbaka. Piri stack som ett skott efter kommando och hittade snabbt anden och kom tillbaka, jag har aldrig sett henne vara så snabb i en sökruta tidigare. Visserligen lade hon ner den ett kort tag för att genast plocka upp den igen då jag sprang iväg och kallade på henne. Anita sa att jag måste se upp om farten sjunker vid inleveransen och stötta henne med inkallningssignal eller tillrop, så det tar jag på mig.

Sedan gjorde vi samma sak fast med kråka, för att sedan prova med truten. Nu visste vi att det kunde bli lite trassel med inleveransen så Anita hade sin hund redo för att skicka ut mot Piri om hon lade ner truten, så blev det också och ut i rutan kom en labrador. Piri glodde storögt och plockade snabbt upp truten och kom in till mig, inga fåglar till labben.
Sedan ville Anita titta på hur hon hanterade kajan, så nu gick hon iväg med sin hund och kastade en markering med kajan ner i en sänka. Piri hade minsann sett att labben var närmare och for iväg med en otrolig fart över kanten och ner i sänkan, hon kom upp lika snabbt och lämnade av kajan till mig. Anita hade tänkt ropa på mig om hon tvekade, det behövde hon inte, utan sa att det var länge sedan hon såg ett sådant snabbt upptag på kaja. Vi kollade om den var ihoptryckt, men det var den inte och Piri fick beröm för sitt goda apportgrepp. Nu var stämningen på topp, Piri och husse njöt i fulla drag. Det var länge sedan jag var så nöjd med en träning och bättre skulle det bli.

Anita sa att nu skulle vi prova att lägga ut alla fåglarna samtidigt med lite list för att undvika apportbyten. Anden lades ut närmast och de andra fåglar med bra avstånd och rätt med tanke på vinden. Piri skulle också bjudas på en liten överraskning i form av att labben skulle få hämta först, planen var att Anitas hund skulle ta anden så att den inte skulle finnas i sökrutan. Planen fungerade och ni skulle ha sett Piris min, vad nu ! så många fåglar och labben får hämta först. Piri skickades sedan ut och jobbade bra med näsan och vinden och fick snabbt upp vittring, nu dök hon på truten och fick samtidigt kråkvittring i nosen, Piri gick ifrån truten och fick genast bannor från mig. Hon vände snällt, tog upp truten och kom in för att lämna av. Hon fick sedan hämta in två fåglar till innan labben släpptes lös igen, samma förvånade reaktion från Piri och jag skulle gärna ha betalat 500 spänn för att få reda på vad hon tänkte. Sedan fick hon hämta den sista och den kom in fint.

Nu var jag otroligt nöjd och vi fick beröm av Anita för Piris fina arbete, vi stod och pratade ett tag och beslöt att inte apportera mer fåglar idag. Piri och jag satte oss ner och hon fick kopplet runt halsen medans Anita och hennes hund gick runt i sökrutan och sköt lite skott. Efter varje skott så tog jag kontakt med Piri och gav henne en belöning om hon var tyst, jag var nära att mista ett finger i denna övning, Piri högg efter köttbullen efter två av skotten. Det var precis efter skottet hon högg och det gjorde ont, men det kunde jag bjuda på idag eftersom hon var tyst. När sedan Anita kom närmare brast det lite och vi tog en kort vända runt en gran. Piri gav ifrån sig lite ljud men hon lugnade ner sig riktigt fort, så de kommer att gå att få bort.

Sedan pratade vi strunt ett tag till och Piri blev fort helt lugn och passiv igen, sedan gick vi fot tillbaka till bilarna för en kort sammanfattning av dagens träning. Jag vet inte om Anita var lika nöjd som jag men det är vi som behöver öva och det gick riktigt bra idag. Jag ser fram mot nästa träning med Anita, hon har en fin förmåga att ta fram det bästa ur mig och Piri.

Ostadigt väder

Igår var vi på andra träffen av en viltspårskurs, Piri har ju redan klarat anlagsklass, men tänkte att en nystart skulle vara bra efter debacklet i öppenklass då vi hamnade mitt i en orienteringsträning. När vi åkte in till Gävle på kvällen hängde det tunga skyar på himlen och det dröjde inte länge förän det både regnade, åskade och haglade. Vi skulle träffas 18:30 men kursledaren var försenad och när han dök upp vid 19:00 tiden sken solen igen.

Det är en kurs som kennelklubben arrangerar så det är blandade raser, det tycker jag är riktigt roligt och se hur andra hundar beter sig på ett blodspår. Vi är tre grupper och vi skulle gå sist, så det blev en nyttig väntan för Piri, när det väl var dags gick vi iväg med en annan hund som skulle gå sitt spår före oss, Piris nos blev ännu längre, men hon satt fint och väntade. Väntan blev lång och efter 20 minuter kom de tillbaka utan att ha klarat sitt spår, nu skulle i alla fall vi få gå vårt.
Piri startade bra men slog rätt mycket över spåret, ringade vid bloduppehållet men klarade vinkeln bra och höll god fart på sista raksträckan.

Jag är nöjd med spårarbetet, det syntes att hon suttit och laddat. Nu fick vi gå den andra hundens spår för att se om vi kunde hitta klöven, nu gick det som på räls, nosen i backen mest hela tiden. Plötsligt dök hon in i en gran och han som blodat spåret sa att nu har hon hittat klöven, det var bra att han var med för jag undrade varför hon försvann in i granen efter så kort spårning, det visade sig att hon som blodat spåret inte hade gått hela spåret så jag förstår varför den andra hunden inte hittade någon klöv eftersom de hade fortsatt förbi denna gran.

"Finns det mer spår till mig är jag redo!"

Vi nöter på

I onsdags var vi nere hos Johanna och Tico för en liten kvällsträning, Stina med Tengel och Raiko var också där. Vi hade med oss lite vilt som det skulle tränas med, Johanna hade också plockat i frysen. Piri fick apportera kråka, trut och duva i lite olika övningar. Truten är fortfarande lite mysko, så nu blir det vattenträning med den. Piri blev rätt fort trött så träningen blev inte så lång, men med restiden inräknat så blir det ju lite längre. Det kan också bero på att Tico och Piri fick sitta och titta på när Tengel tränade först. Sedan missade jag helt och hållet när Piri släpptes ur bilen, hon fick springa fritt och drog iväg till området där Tengel varit, lydnaden var inte på topp efter detta rännande så nästa gång hon suttit och väntat blir det till att ha henne under kommando direkt när hon kommer ur bilen. En liten lustig reflektion på viltträningen, när vi tränat färdigt så blir hon hetare på viltet och tog utan problem kajan som jag räckte fram under promenaden till bilen, jag får fråga Anita om vad detta kan bero på, eller rätatre sagt hur man kan utnyttja detta på bästa sätt.

Städande houdini-hund

Vi satte upp staketstolpar och grönt stängsel i helgen för att kunna ha hundarna ute på baksidan av huset så att Råbert inte kan jaga bilar och Piri skälla på förbipasserande. Det fungerar utmärkt på Råbert men Piri kommer under, vi satte det nämligen med en springa under för att kunna komma åt att klippa gräset. Nu diskuterar Tina och jag hur vi ska lösa problemet för att Piri inte ska ta sig ut, det blir nog gamla kompostgaller längst ner.

Idag hade jag bestämt att tvätta och dammsuga bilen, så när jag var i garaget så tog jag upp de vilt vi ska ha med till Johanna och Tico imorgon, Piri var snällt kvar bakom avspärrningen på husets baksida. När jag senare höll på att tvätta bilen ute på vägen var Piri på framsidan, jag suckade lite trött men lät det hela bero, hon låg ju bara och tittade. När jag sen kom in på tomten fick jag en stelfrusen duva i handen, berömde henne lätt och gav henne en godis. Duvan lades in i garaget igen, men uppe på en bänk, tillsammans med den andra duvan, kråkan och kajan. Nu gick jag ut och började dammsuga bilen inne på tomten medans Piri förpassades bakom avspärrningarna igen. När jag kröp ur bagageutrymmet så fick jag en trut i handen, mer beröm och truten fick hamna med de andra vilten i garaget, Piri ville nu inte lämna truten helt ifred utan hoppade efter den medans vi var på väg in i garaget. Efter detta gick städningen störningsfrtt men Piri fick vara ute på hela tomten, nu ska stängslet tätas.

Truten inlevererad

Nu blev det ingen tur till Tärnsjö, men vi passade på att träna med truten i alla fall. Det gick så där i början, Piri bar inte truten särskilt länge utan lade ner den efter bara någon sekund. Men efter en liten stunds träning så både bar hon och tog in truten på markingskast, eftersom hon var lite tveksam i början på träningen så var jag inte så noga med stadgan. Huvudsaken var att truten blev upplockad och inlevererad.

Var fan är min trut !

Idag har det varit varmt och vi har inte tränat något, däremot har gräsmattan klippts och altanen blivit inoljad.
Imorgon ska vi träna med Johanna och Tico, så jag har tagit fram lite olika fåglar och lagt i garaget för att de ska tina, så nu på kvällen ville inte Piri komma in. Det ligger fåglar i garaget som jag inte har fått hämta så jag stannar här till det det blir lite apportering.
Visst ser hon rätt bestämmd ut ?

Kalle kråka

En snabb liten viltträning var det idag, Piri fick nosa av den och borrade in nosen i fjäderdräkten och sniffade av den för dagen tinade kråkan.
Jag alternerar de kråkor vi har så att det inte är samma kråka varje träning denna vecka.

Vi började med Piri fick bära kråkan medans vi joggade fram och tillbaka, inga problem med att få henne att greppa kråkan, inte heller att bära på den. Efter en stunds bärande gick vi ut i skogen för att kolla om det skulle fungera med bärandet i en markering. Piri sprang över kråkan som hamnat dold i blåbärsriset men vände nästan i luften då hon fick vittringen i näsan,
tog upp och kom ända in med kråkan.

En nöjd husse ville nu prova något annat, linjetag, Piri såg också rätt sugen ut. Klockrent linjetag och upptag, inleverering var också bra förutom att kråkan släpptes 2 dm framför mig, då blev det ingen köttbulle. Höll fram handen och tittade på Piri utan att säga något, hon tog kråkan och nu fick jag den i handen. Hon är rätt smart så förhoppningsvis lönar det sig att visa för henne vad som är helt rätt och ger belöning.

Gävles ödemarker

Idag var det SSRK träning utanför Gävle, närmare bestämt i Kubbo som ligger i skogen efter man passerat Mårtsbo.
Är det någon som varit där ?

Vi började hela gruppen tillsammans med några enklare stadge övningar, vi stod på två led mittemot varandra och fick först lämna hundarna sittande medans förarna gick emot varandra för att hälsa på varandra. Sedan gick vi tillbaka till hundarna och bägge leden gick lite grann mot mitten där nu en man sprang förbi släpandes på en kanin i ett långt snöre. Piri tittade mer på mannen som sprang än den lilla kaninen som skumpande efter, vi gick sen närmare och han sprang en gång till. Nu började det vittra ordentligt men Piri satt fint hela tiden.
Sedan fanns det fyra stationer, walk-up med skott, markeringsövning, släpspår och jag vet inte vad jag ska kalla den fjärde stationen, kanske hörselsök. Ni får veta mer senare.

Vi började med walk-up över en svårt sorkangripen äng, en funktionär gick bredvid med en liten apportkastare som var som en pistol med små apporter i hårdplast. Hundarna fick bekanta sig med apporterna innan vi började, de flesta hade aldrig sett apporter av denna sort. Funktionären hade lagt ut fler apporter i området som apportkastaren sköt emot, så det fanns gott om apporter i området hundarna senare skulle leta i. Hade jag varit mer vaken hade jag naturligtvis inte ställt mig närmast funktionären med apportkastaren, Piri pep redan då första apporten flög iväg, så vi vände och gick åt andra hållet. Efter de följande fyra avfyrningarna hade hon lugnat ner sig och var nu helt tyst så vi gick fot till den plats där de andra var. De hade redan börjat söka efter apporterna men det brydde hon sig inte så mycket om, däremot lockade den underliga stationen fyra med härliga ljud. Vi kom dock fram till de andra och Piri stack iväg ut och letade upp en apport. Sedan satt vi och väntade tills alla apporterna var inne.

Vi gick sedan bort till släpspåret, men där var det hiskligt lång kö så efter ett tag ropade de från station fyra, så vi traskade iväg för inte behöva stå och vänta 20 minuter. På stationen startade man på en äng, lika jävla ojämn som den första, 25 meter bort fanns en tät granplantering med rätt så stora granar, där gick en funktionär in med en lockpipa och kvackade som tusan, det fanns tre dummies utlagda i skogen. Funktionären gick från vänster upp mot höger under kvackande, han hade bra lungor. Piri satt fint och helt tyst, troligtvis helt förundrad, funktionärens promendad avslutades med ett kraftigt skott. Nu fick man skicka hunden att leta efter en apport, Piri drog iväg i full fart mot skogen och tvekade lite innan hon kastade sig in bland granarna. Sedan var det tyst och lugnt ett rätt långt tag innan hon kom ut med god fart med en apport i munnen och hoppade graciöst över ett stort dike innan hon lämnade av. Efter en liten stund kom funktionären ut och såg ut som han ville säga något, vi hade redan börjat gå från stationen men stannade till. Han berättade att hon precis då hon plockat upp apporten fått syn på honom och genast släppt apporten och frustat för att sedan fokusera honom helt, för att efter ett tag plocka upp apporten och försvinna ut ur skogen. Jag som trodde han gömt sig ordentligt förstod nu varför det tog sådan tid innan hon kom ut. Kanske inte den mest lämpliga övningen för en skendräktig tollartik, men jag var stolt över att hon kom över fulingen i skogen och kom tillbaka med apporten, det hade kunnat bli ett tollaryl i skogen.

När vi gick tillbaka var det lika lång kö eller längre till släpsåret så vi hoppade över detta helt och hållet och gick till markeringsövningen. Där var det "minnesträning" en trut kastades och sedan skulle man vända sig bort medans truten byttes ut mot en kaja. Piri for iväg och tvärvände när hon fick vittring på kajan, men den kom inte in. Det hade jag inte väntat mig efter som vi bara är på kråka denna vecka. Så hon fick komma in utan några kommentarer eller annat tjafs. Sedan gjorde vi en enkelmarkering med dummie i ett annat område. Vi tar kajan nästa vecka hemma.

Trots pipen på första övningen var jag nöjd med Piri, det sköts och kvackades hela tiden då vi promenerade runt och hon var bara het då vi var med och gick närmast funktionären med apportkastaren, och det upphetsningen gick snabbt tillbaka då vi vände om. En nyttig träning trots kanske inte alla övningar gick som på räls, men så mycket skjutande har vi inte haft på någon träning. Det får bli en stilla dag imorgon med kråkpromenad.

Veckans vilt

Vi fick ju lite tips på kursen i Fliken hur jag skulle komma till rätta med att få Piri att lära sig att bära det som inte är matvilt. På kursen sprang hon ju ut för att sedan genast ta upp och vända för att senare lägga ner på vägen in, så vi har övat att bära kråka två dagar i rad nu.

Det fungerar rätt bra, men gisses vad snabb hon är, jag försöker få henne att bära bredvid mig, men för att det ska vara roligt så får husse för tillfället springa. Rena rama intervallträningen, när hon rusar iväg före så vänder jag riktning och kallar försiktigt medans hon för beröm medans hon bär.
Lämnas kråkan av i handen efter bärande blir det köttbulle. Jag har efter detta provat att kasta markeringar med kråkan, det funkar inte varje gång men blir bättre för varje gång vi övar. Idag lade hon ner på vägen in och kom tillbaka till mig för att få en köttbulle, men den gick jag inte på, utan vi gick ut och hämtade kråkan för att bära lite mer, efter detta kastades markering igen och nu kom kråkan hela vägen in och köttbullen delades ut.
Det gäller för mig att vara tydlig för att visa Piri att jag gör skillnad på vad som ger belöning.

Förra veckan var vi uppe i stugan över sista April för att slippa vara mitt uppe i kvarterets avskjutningsramp som är mitt emot vårt hus i stan eftersom det är en obebyggd tomt. Då passade vi på att öva lite apportering med dummies i skogen.

Vad som hände på kursen !

Kursen började med en teorigenomgång där Anita talade om grunderna för att kunna lyckas bra med sin retriverträning. Lär dig hantera din hunds motor, broms och hur de fungerar ihop. För att kunna bromsa din hund så måste kontakt, lydnad, stadga och passivitet fungera. Skitenkelt eller hur ?

Det praktiska övningarna inleddes med kombinerade övningar där det ingår dessa delar för att kontrollera bromsen. Gå "fot" slalom mellan utlagda dummies, gå "fot" tills markering kastas - ta kontakt med hunden efter kast. Svårigheten ökades med ljud, skott och till sist skott ock kast.

Efter detta var det dags för "toklinjen", vi gick på linje och störningar med ökad svårighet lades in gradvis. På slutet fick vi gå ifrån hundarna två i taget och hämta de dummies som kastades, då slängde Anita en dummie till mitt framför hundarna vars förare var ute och hämtade. I detta pass fick jag jobba mycket med att bryta Piris fokusering på det som hände runt Anita, värst var det då hon lade upp apportkastaren (gevärsliknande) och markerade skottlossning. Detta var en förvarning om vad som skulle bli riktigt svårt för oss under denna kurs.
Jag blev väldigt glad att Piri satt fint då dummien landade mitt framför henne då jag var ute och hämtade. Anita sa att vi hade förbättrat oss i "fotgåendet" men det går att göra bättre sa hon också, bra att ha ett mål att jobba med.

Efter lunch provade vi stoppsignal eller om Anita kallar det kontaktsignal, vi fick här en kort genomgång och sedan är det bara hem och träna, för att kunna stoppa ihop det med linjetagen senare. Sedan var det dags för linjetag, beroende på startposition fick man några teräng byten och linjetaget slutade i lätt uppförsbacke. Det fungerade alldeles utmärkt att skicka iväg Piri mot de utlagda apporterna, men efter upptaget såg hon att det fanns fler apporter, snabb inkallningssignal och hon glömde bort de andra och kom in, men gjorde en liten lov strax innan honskulle lämna av. Ett litet utslag av bytesmedvetenhet och en liten protest mot att hon hela förmiddagen minsann inte hade fått bära några dummies. När alla hade provat detta var det dags för störningsmarkering innan linjetaget. Jag fick rådet att efter kastet säga nej till Piri för att tala om för henne att denna skulle vi inte hämta nu, kanske senare. Det trodde hon dock inte riktigt på, vi gick först en bit mot de utlagda apporterna för linjetaget, Piri skickades och vek av som en raket mot markeringen fast hon suttit fint och tittat i rätt riktning för linjetaget. Korrigerades med ett kraftfullt nej och kom snällt tillbaka, vi gick närmare de utlagda apporterna och Piri skickades på nytt. Denna gång vinglade hon iväg mot de utlagda och jag stöttade henne med beröm och du fick hon fart ut till apporterna. Efter att ha lämnat av dummien från linjetaget fick hon hämta markeringen. Jag är riktigt nöjd med övningen och på det sätt Piri är lätt att korrigera med ett enkelt nej om det går fel, hon lägger inte på sig något obehag utan jobbar fint vidare efter korrigering. Mer övningar var det inte på lördagen, men jag passade på att låta Piri ta årets första dopp mellan linjetagen, underbart väder under lördagen och solen värme både hundar och förare.

Söndagen inleddes med ett kortare teoripass om hur man utvecklar sökträningen för hunden, det gäller som förare att tänka på många saker för att träningen ska leda framåt och inte stanna på en för låg nivå eller att träningen blir "fördummande". Här har även Anita några delar som man alltid måste tänka på, vad dessa är får ni reda på om ni går kursen.

Sedan var det dags för skogen och viltpresentation för de hundar som inte var vana med alla sorters vilt, Piri tar mer än gärna "matvilt" men behöver mer vana med andra fåglar för att vi ska kunna starta på prov. Så det blev övningar med kråka och mås, det gick bra efter en stunds träning så det är bara att hålla i upprepa denna del av träningen efter kursen så sitter det nog snart.
Man blir lite förundrad du man tittar på vad hon gör då en kråka kastas på markering, ut som ett skott, plockar upp direkt, vänder hemåt och stannar efter 2-3 meter och lägger ner för att sedan kunna ta upp igen ?
Helt spontan i upptagen sa Anita men vad händer sen ?
Det löser sig med helt klart med träning och åter träning, jag är otroligt tacksam för att det bara är denna lilla del som för tillfället inte fungerar, tänk om man hade en hund där man måste traggla med för att den överhuvudtaget ska ta upp fågeln.
Vi satt sedan och tittade på de hundar som skulle jobba med ett sökfält med fågel, men Piri var helt klart lite trött och börja gnälla lite lätt då andra fick jobba. När sedan Anita sköt ett skott för att motivera hunden som börjat tröttna lite grann ute sökrutan blev det värre. Vi gick därifrån och jobbade med några linjetag, Piris stressnivå sjönk snabbt och hon var snabbt lugn och tyst igen.

Sedan var det dags för den tuffaste övningen för vår del, att gå efter skytten och sitta still och helt tyst vid markeringskast. Vi fick välja om det skulle vara med eller utan skott, jag tog utan efter ha sett hur Piri reagerade då den första hunden gått utan skott. Det var en promenad med fyra stopp och tre kast, vid sista stoppet fanns det utlagda dummies som man kunde skicka hunden på linjetag. Det kändes som en lång promenad, Piri var på helspänn och gnällde lätt då Anita höjde apportkastaren, vid tredje stoppet brast det när apporten landade i en buske och prasslade till. Piri drog iväg men vände snabbt efter korrigering. Vid sista stoppet fick hon gå på linjetaget, men hon behövde hjälp för att lämna min sida, hon satt först bara kvar efter kommando, så jag traskade ut och klev runt bredvid apporten, då fungerade det bra att skicka henne.
Sedan satt vi en bit bort och tittade till en början då de andra gick runt med skott, vi gick iväg en liten bit och Piri fick jobba i motsatt riktning från skotten. Vi gjorde både linjetag och markeringar och utnyttjade de skott som sköts för de andra hundarna.
Piri blir inte så uppjagad av själva skottet utan av vad skytten gör, stor förväntan då denna går iväg och lyfter bössan. Tina får hjälpa oss med detta, då det inte går att träna själv. Vi får säkert hjälp av de andra i kullen också, även om de kommit över detta så skadar det nog inte för dem att träna detta mer.

En givande helg då vi också passade på att lära känna några trevliga hundar av andra raser och deras ägare. Sonja & goldentiken Prillan, Gunela & goldentiken Laja. Sofie & Flathanen Chili samt tollarna Lilja och Freja med sina mattar Marita och Kristina.

Ett stort tack till Gunela för att jag får ta med hennes bilder här på bloggen.